måndag, 15 november 2010, 17:40 [hans-olof]

Efter Mona – risk för politiskt mörker

Gå till Kommentarer

Så skedde då det oundvikliga. Mona Sahlin tvingades kasta in handduken sedan det blivit uppenbart för (nästan) alla att hon efter en lång och ibland lite krokig politisk karriär till sist hade blivit befordrad till ett ämbete som låg snäppet över hennes kompetensnivå. Höstens förtroendesiffror i opinionsmätningarna var ju katastrofalt låga och valresultatet blev det sämsta på nästan hundra år.

Kanske hade hon fixat det ändå om hon hade kunnat genomdriva den egna strategin att gå till val med enbart Miljöpartiet som samarbetspartner. Men då hon inte hade kraft och pondus nog att övertyga den trögfotade majoriteten i partiledningen om finessen med det så blev det som det blev. Ohly blev ett sänke i den rödgröna röra som inte lyckades presentera en gemensam politik i rimlig tid före valet och som när den till sist ändå gjorde det kom med halvfärdiga förslag och ett föga attraktivt alternativ till den förda regeringspolitiken.

De stora frågorna är nu hur socialdemokraternas politiska nyorientering ska se ut och vem som ska efterträda Mona Sahlin som partiledare. I båda fallen är risken stor för ett politiskt mörker. Vi kan få en opposition som kryper ännu närmare alliansens förtäckta, men konsekvent genomförda högervridning. För i 2000-talets Sverige verkar den socialdemokratiska vänsterkanten vara rejält vingklippt. Och vi kan få en ny oppositionsledare som ett resultat av en partipolitisk kompromiss där inga färgstarka förnyare har en chans att konkurrera.

Man får ju rysningar bara man hör några av namnen som nämns i spekulationerna. Tomas Östros, Per Nuder, Sven-Erik Österberg…

Enda trösten så här långt är att Thomas Bodström har deklarerat att han lämnat politiken och inte kommer att kandidera.

1 Kommentar

Lämna en kommentar